USA -del ett

En av de mest frustrerande skerna med att åka till varmare länder, är alla växter de kan odla. Ju varmare land, desto häftigare växter tycks vara en tumregel. Speciellt hemskt är det att hitta sina egna krukväxter odlade utomhus. Här bredvid ser ni ett exempel, en hibiskus, stor som ett litet träd. Bakom skymtar Bouganvillea, en annan krukväxt. AVUNDSJUK!

Jag saknar verkligen den tjugofemgradiga värmen, men att odla i Kalifornien verkar dock ganska jobbigt. På grund av den enormt låga nederbörden sommartid, består all växtlighet i naturen av förtorkat gräs och små vedartade torra buskar. Det är dammigt och brunt och vedervärdigt fult, så ur det avseendet är det ju rejält mycket bättre här hemma. För att odla växter krävs det alltså att man vattnar stup i kvarten. Ibland lyckas man dock vattna för mycket, så när jag av misstag lyckades kliva ut på en vansinnigt lerig och blöt gräsmatta, kändes det ganska bisarrt på grund av den omgivande hettan. I en region där vattenbrist är vanligt tär konstbevattningen på resurserna. Det dricksvatten som fanns i kranarna var antagligen av ganska dålig kvalitet, vilket doldes av ofantliga mängder klor.