Vad är målet för resan i sommar?

"...Tjärnens mörka hål, skogens ljusa glänta
Vindens sus och bränningarnas brus..."
ur Vässarövisan

På Vässarö, där jag vart, finns natur som jag älskar. När jag var där var det de små mossarna som fångade mig. Den natur jag förknippade med fjällen fanns plötsligt på närmare håll. Skvattramens starka doft, vitmossans gungighet och kråkbärsrisen är natur som inte finns i Stockholmsområdet (fast en liten mosse finns i Gömmarområdet). Sedan var den djupa skogen, där nästan ingen går som lockade iväg mig.

De sista gångerna jag varit där är det dock kustens klippor jag fallit för. Klipporna består av rapakivi-granit, den typ av granit som finns i Ålands skärgård. Lättvittrandeheten (eller vad det nu heter) leder till att klipporna blir släta och med outsägligt vackra, böljande former. I kombination med en ganska säregen strandflora med bland annat havtorn och vild berberis samt vattenmynta och öppet vatten till horisonten blir stranden min favoritplats.

Satt ute ett tag en natt, tänke, och tittade på det som nästan doldes av mörkret. En mink, sovande sjöfågel, en gigantisk padda. Utklippans svepande blixtljus och augustis första stjärnor. Vågskvalp...