"Bär och svamp och nötter vi hava mer än nog"

Jag trivs i förorten har jag insett. Jag vet inte riktigt om jag klarar innerstadens buller och rörelse, utan jag vill ha träd utanför fönstret och höra vindens sus när jag öppnar balkongdörren. Dock blir det väl till Uppsalas innerstad jag flyttar när T kommer hem. Men som jag har det nu har jag det bra.

Idag när jag gick ut en kort femminuterspromenad runt kvarteret hittade jag ett stort slånbässnår. Ska ge mig ut och plocka någon dag när jag har tid, nästnästa vecka alltså. Sedan ska jag göra världens godaste saft, som liksom flädersaft inte får koka, utan man häller istället hett vatten över bären. Kanske ska jag försöka mig göra slånbärslikör, vilket är vansinnigt gott. Men hur stor konsumtion av det kan/bör man ha?

Jag hittade även ett antal snöbollschampingjoner som jag plockade, jättefina och små. Ska nog steka dem skivade i kryddsmör och njuta på macka. Det är på sätt och vis en fördel att folk har så dålig kunskap om svamp och bär, något som nog är ännu vanligare i det här invandrartäta området. Å andra sidan önskar jag att naturskyddföreningen kunde arrangera guidade turer i Hammarskog, det stora naturreservat som Gottsunda gränsar till. I Linnés anda kanske, det var just i Hammarskog han höll sina exkusioner, som vad jag förstått var minskt lika mycket picknick och fylleslag (det sägs att Linné ofta fick bäras hem). Satsa på att låta invandrare få en närmare kontakt med den omgivande miljön, och introducera dem till skogen. Skeppsholmsgården i Stockholm brukar varje sommar ha dagkollon för invandrare där man låter dem ro och segla ute i skärgården, gör något liknade här!

(Citatet ovan är hämtat ur Elsa Beskows "Tomtebobarnen")